tisdag 4 mars 2014

Malmhaug- Å/K IBS 3-2

Malmhaug- Å/K IBS 3-2 (1-1, 2-1, 0-0)

 Jaha hur gör vi idag då?

Inför matchen snackade vi mycket om att ha snabba fötter, heta hjärta och kalla hjärnor. Under våra tidigare fighter har vi inte kommit upp i tempo och i dag skulle vi pressa deras backar och spela med mycket energi.

Men oj vad vi blev förvånade när matchen drog i gång. Malmhaug tyckte nog också att vi har spelat i ett lusigt tempo tidigare och sätter en våldsam press på oss, och dom gör det riktigt bra. Vi kommer knappt ur vår egen zon. Våra backar har fullt upp med att hitta en vettig passning då dom ständigt blir dubblade. Välförtjänt rycker också Malmhaug i målprotokollet. Men vi börjar hitta vägar ut ur deras press och i en kontring kan vi hänga in 1-1.

Andra perioden börjar precis som första men vi har snackat igenom hur vi ska ta oss ur pressen och börjar att lägga mer av spelet på Malmhaugs planhalva. Men tyvärr är vi lite ovana vid att befinna oss där och trycker på lite för hårt. Vi går bort oss ett par gånger i anfallszon och vips så står det 3-1. Men Malmhaug börjar bli trötta och nu tar vi över taktpinnen och sätter press på deras backar. Det ger resultat, vi hinner få in en boll innan pausen och vi ser fram mot en spännande sista.

Vi går för seger och det är full press som gäller. Nu är det deras backar som slår undan bollarna i panik. Det mesta av spelet är på deras planhalva och Malmhaug inriktar sig på kontringar. Vi surrar runt deras mål och vi väntar bara på kvitteringen. Men det vill sig inte riktigt. Det är alltid ett ben eller en klubba i vägen, sista passet sitter inte där, vi skjuter utanför eller så studsar bollen så fel som den kan göra en måndagskväll i Malmö. Trots att vi får avsluta matchen med ett powerplay får vi inte in någon boll, utan får inkassera ytterligare en förlust mot Malmhaug.

En mycket bra innebandymatch! Sa domare och motståndarledare efter matchen. Nja, jag är lite tveksam. Vi får inte igång vårt passningsspel som vi vet att vi kan och tappar mycket boll på mittplan, och det har vi snackat mycket om att vi aldrig får göra. Men vi ger oss själv verkligen chansen med vår otroliga vilja och är nära att vända matchen. Tyvärr så är vi lite ivriga när vi ska vara kalla, och inte tillräckligt heta i andra situationer när lägena dyker upp. Men fortsätt visa samma vilja så sitter bollarna där snart igen grabbar!

Mats & Anders

 Det var tufft vid sargerna.
 Glädje vid Ekbergs reducering 
Fråga: Är muren tät??

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar